Jag har skaffat en hemsida. Så jag kommer inte vara här lika mycket. Kramar till er alla.
Hade renbäddat innan jag gick och la mig igår. Märkte inte då, att där man stoppar in händerna för att få tag i täcket. Där hade den ena sidan gått upp. Så intet ont anandes somnade jag. Det är en sak till som bör tilläggas, att jag har feber och då far jag omkring i sängen som en torped. Så efter ett par snurrturer där i sängen så vakna jag med ett ryck av att något försökte kväva mig! Jag fäkta och försökte fly för mitt liv. Ovanpå mig stod Minniemojen och försöklte febrilt krafsa ut mig. När jag vaknat ordentligt med tårarna rinnande nedför mina kärringkinder i panik. Så fatta jag att jag fått in huvudet i just ovannämnda hål i täcket. Så vilt kan det gå till sängen här hemma.
Nä fy tusan här ska sys idag.
Jag satt och skrev i Face Book. När jag såg en kommentar om att
brandmän borde tillkallas vid lagning av middag. Då kom jag att
tänka på den fruktansvärda julkalendern. Som alla barnen fått utav
brandmannen som hälsa på i skolan. Varje dag tjatades det om
brandvarnare. Har du brandvarnare här eller där. Det ultimata
tipset där stod följande. Ring och fråga din granne om han /
hon har en brandvarnare. Sagt och gjort dottern ringde grannen, som
vid tillfället var på sitt arbete. Man kunde riktigt höra hans
rädsla när han svara att ja det har vi. Hur så brinner det? (Visst
skulle vi kommit på den geniala iden att ringa och fråga om
brandvarnare i ett sådant läge
) Nästa fråga, vem skulle höra
den? kisekatten som genast skulle larma ringa 112. Nä. Efter 24
dagar i ångest inför lucköppningen av brandkalendern så känner jag
en viss antipati mot brandmän. Så när jag och dottern skulle
julhandla. Stod där brandmänn två och två lite här och var och
sålde sin kalender. Gissa om dom kände sig "hotade "av mina ilskna
blickar och kommentar om brandvarnare in my ass!! Jag riktikgt
kände mig "hotfull". Dom hade fått mig att genomlida varenda
attans dag fram till dagen innan jul. Jag ger mig den på att dom
ringde upp varandra på mobilerna när jag ilade fram längs gatan.
Attans brandmän ! Och jag lovar att jag har klistermärket som där
står - Har du släkt ljuset på. Placerat i ögonhöjd innan jag
går utanför dörren, och ja jag gav ett till grannen som sattes upp
i ögonhöjd där hemma med. Jag har kollat 
Det får mig att undra i alla fall
. Min morgon började med att jag var
fullständigt galen på min rottis som vid fem års ålder kommit på
tjusningen med att rymma. Det är säkert så att eftersom snön legat
så länge så kommer dom vilda djuren närmre Med sig har dom
sina underbara dofter. Och vipps är mina hundar rymmar hundar
vilket jag tycker är väldigt djäkligt. Just nu är jag inte
speciellt upplagd för dessa fasoner. Men jag är icke rådlös det är
bara att kliva ut i skogen. visst sjunker man ett steg sedan
trippar man ovanpå snön sedan ett varv under snön osv. Irriterande
men dom ger fasiken i att rymma för i skogen litar dom inte på om
jag försvinner. Och en sak är säker hundar gillar att ha koll
.
Sedan när jag var hemma efter en runda. Så gav jag mig katten på
att all tvätt skulle väck och sötnosarna skulle få rent och fint i
sina sängar. Så tvättmaskinen har gått varm. det har näsdukarna med
gjort. Tillslut blev jag så vansinnigt trött på det hela att jag
prega upp näsduken i näsborrarna. Tjusigt värre men jag testar icke
med tamponger en gång till. Och jag avråder på det bestämdaste
andra att testa detta. För OB har mycket god uppsugningsförmåga
alldeles för bra om jag säger som så. Kram host och nys.
Tänk vilken fiffig uppfinning Ibumetin och andra värk och febernedsättande medel är. Idag hade min dag i alla fall varit kassare utan den. Nu ska jag snart hoppa i sängen igen så jag kan kha långa trista inlägg om rymmande hund och sjuka barn. Samt en mormor som inte fick luft. Nä denna helgen vill jag icke uppleva en gång till. Fy för.